15. jun, 2015

Dillenburg tävlingen

Varit hemma nu några dagar och eftertänksamheten kommer lite som ett brev på posten. Ur Sagaias synvinkel så var nog tävlingen lite stressig, då hon fick en box utan möjlighet att kunna se stallkompisen Windy. Detta passar inte en känslig dam, som vill ha koll på allt, i likhet med sin matte...
Hon stod på bakbenen och skrek i ett, och eftersom Windy hela tiden kunde höra henne, så svarade han ju inte... Han hade ju koll.....

Nicke var en av domarna där nere, och han tyckte att jag körde min bästa dressyr nånsin med henne, vilken resulterade i en fin 7e plats, och därmed placerad.
Maraton.... Ja, när man som banbyggare har möjlighet att köra hela hindret, så väljer man ändå att trycka ihop alla portar i mitten, lägga samtliga A portar långt in, och med 180 graders sväng, i första porten..... Ja, jag ska inte klaga, men hästvänligt - det var det inte....
Sagaia var superfin i de första 4 hindrena, och sen fick hon nog av brytsvängar, och 180 graders vändningar.... Varenda gång hon skulle framåt och tog tag i vagnen, ja, då fick man stoppa upp och vända igen, så till slut så ville hon inte framåt...
Många hade samma problem, och flera hästar skrittade runt i de sista hindrena...
*Hur tänkte banbyggaren???

I precisionen var det som att köra runt och sladda på en sandstrand - än gick det hit, och än gick det dit...
Uppkört, sandvallar i sladdspåren och tungt....
Och dessutom en kusk som inte kunde fokusera på rätt saker i rätt ögonblick..... Ja, inte blev det bra....


Denna veckan skulle vi varit i Altenfelden, Österrike, men vi har valt att boka av den tävlingen. Dels pga Sagaia och att jag tror att jag har igen att vila henne lite efter Dillenburg, och dels för att Emma behöver träna mer med Nicke, och få slipa lite mer på detaljer. Ett beslut taget i samråd med tränare och ledare, och det känns sååå bra.
En koll hos Barbro och Jeppe, (landslagsveterinär och fysioterapeut) med mjuka fina hästar, säger mig att jag tänker och tränar rätt, och då ska vi också tävla rätt.
Rutinmässigt blodprov tagna på bägge hästarna, samt att dom fått en varsin spruta med intravenöst "tuppkam", för att hjälpa en gammal häst, och en yngre för att "känna att man gör det man kan"....

Träning med Nicke körs nu igen regelbundet, då vi ju inte kunde under en period, eftersom han skulle döma oss i Dillenburg. Känns bra att han vet hur den sista dressyren såg ut, och vad vi behöver göra för att förbättra...
Planering, planering och funderingar....


Tänkte häromdagen på hur många personer som är engagerade i just mitt ekipage - ganska många!!
För att jag ska kunna tävla optimalt med min häst så krävs följande i min närhet:
Tränare, mentor, groom, landslagsledare, veterinär, fysioterapeut, hästtandläkare, hästvakter, husvakter, mm... Säkert har jag glömt nån viktig person, förlåt i såfall...
Hur har ni andra ert upplägg? Vore kul att höra!
Susanne